Get me away from here I´m dying

Den här bloggen gör sedan förra veckan skäl för sitt namn. Efter en natt av våndor tågade jag på fredagsmorgonen in till chefens kontor och slog näven i bordet. Det har aldrig hänt förut men lillen ger mig modet att säga ifrån. En arbetsplats där det enkom talas om kvantitet, där sekretessen inte efterlevs och där det är kutym att arbeta över varje dag, är ingen arbetsplats för mig. Och nu har chefen fått bemöta kritiken och förhoppningsvis sker en förändring i de mest akuta områdena. Men faktum kvarstår, här blir jag inte långvarig.