Prestation

Det här med att vara sina prestationer. Det suger verkligen. Jag är det exakt hela tiden, känner mig nedstämd så fort mina resultat inte är tillräckligt bra. Som nu, när jag har blivit refuserad av barnboksförlaget. Trots att jag vet att det bara var ett förlag och tusen återstår. Trots att det tog lång tid för förlaget att svara vilket generellt är ett gott tecken. Trots allt det känner jag mig så himla liten. Och jag vet att gemensamt för de flesta prestationsmänniskor är en sorts brist. En påträngande röst som viskar: "Hallå, älska mig då. Kom igen, bara lite!" Men ibland hjälper det dåligt att veta.