Jag är en hypokondriker av rang, det är inget att hymla om. Oräkneliga gånger väcker jag V om nätterna och kräver att han ska eftersöka kroppen på knölar. Varje gång samma svar: "Du är kärnfrisk älskling!"
Det finns två faktorer som med säkerhet kickar igång den där osminkade sidan hos mig. Ett, det ska vara natt/kväll. Två, jag har ätit för mycket choklad.
Ikväll uppfyller jag båda dessa kriterier och det är ingen slump att jag de senaste timmarna har skrivit som besatt. Den positiva bieffekten med hypokondrin är nämligen att jag måste skriva för att hålla tankarna i schack.
Ibland poppar idén om terapi upp i huvudet men lika snabbt avfärdar jag. Vad vore vi utan de där aviga sidorna? Normala?
Hemska tanke.
Nu måste jag sluta för jag tycker mig känna en knöl i ljumsken. Hej på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar