Intervjun

Jag har varit på mitt livs svåraste intervju. Att på ett hyfsat neutralt sätt förklara varför jag vill sluta det nuvarande arbetet efter bara två månader, är ingen mellanstadiematematik. Fastnade i ologiska resonemang när jag egentligen borde ha berättat hur det verkligen är. Men jag är glad att jag orkade och vågade. Att jag trots stressen som bränner mig inifrån och ut, tog mig för att skicka en ansökan. Nu har det dessutom dykt upp ytterligare en tjänst som låter intressant. Och förra chefen skrev ett kryptiskt meddelande på mejlen: "Har en sak som jag vill prata med dig om." Troligen är det något alldagligt, men i alla fall. Det finns ljuspunkter.